Microcopy, UI och UX –vad handlar det om?

Ulrika Borking

Det är de små orden som gör det!

Vad är egentligen microcopy? Enkelt uttryckt handlar microcopy om att skriva texter för ett användargränssnitt; det vill säga kontaktytan mellan användaren och en dator, mobiltelefon eller någon annan form av digital enhet.
 
Användargränssnittet, eller User Interface (UI), innefattar visuella och interaktiva element som en användare kan se och använda för att utföra olika åtgärder eller för att få tillgång till olika funktioner. Det kan handla om allt från knappar, menyer och listor till bilder, ljud och video.
 
Ett bra användargränssnitt ska vara enkelt att använda och är en viktig del av användarupplevelsen, eller User Experience (UX). UX syftar ofta på helhetsupplevelsen av att använda en tjänst eller en produkt. För webbplatser blir UX som ett mätvärde sökmotorer använder sig av för att bedöma hur användarvänlig webbplatsen är – viktigt med genomtänkt microcopy även av denna anledning med andra ord!
 
Vår digitala vardag genomsyras alltmer av automatisering och artificiell intelligens – vi har det mesta digitalt i mobilen och vi kommunicerar dagligen med chatbottar när vi ska uträtta ärenden hos olika instanser. Att se till att ditt företag omges av riktigt bra UX med målgruppsanpassning och vassa texter ända ner på microcopy-nivå är därför en klok investering. 

Bra UX – små ord som kan göra stor skillnad

Google ändrade texten i sökfunktionen för hotell (sin microcopy) från Book a room till Check availability och konverteringarna ökade med 17 procent!

Att ”Boka rum” kändes lite för läskigt för användarna då det låter som ett köpbeslut de kanske inte var redo för. Men att ”Kolla lediga rum” kändes mindre skrämmande och mer som en del av processen att bara kolla runt lite. Och när användarna väl hade klickat sig vidare, valde faktiskt många att slå till och boka ett rum.

UI och social komptens

Bra microcopy bidrar till att ge appar och digitala enheter ett intuitivt och tydligt användargränssnitt så att användaren kan fokusera på den uppgift som hen vill utföra utan att störas av gränssnittet. Och sedan får microcopyn gärna ge sken av lite social kompetens också, att interagera med användarna på ett sätt som gör att de känner sig bemötta på ett ”mänskligt” sätt. Vi är ju trots allt sociala varelser och vill gärna att digitala varelser ska behandla oss därefter.
 
Dessa små texter kan spela en avgörande roll för ett företags framgångar med en produkt eller tjänst och är dessutom en viktig del av varumärket – vilket inte ska glömmas bort när det gäller översättning av UX. Se till att skapa positiva upplevelser av ditt varumärke på alla språk, i alla kanaler och genom hela kundresan.

The User Experience that got Lost in Translation

Att skriva microcopy handlar om så mycket mer än att bara benämna knappar och formulera text för dialogrutor och felmeddelanden i ett gränssnitt (och hålla sig inom tillåtna teckengränser). Det handlar om att navigera användaren genom ett flöde på ett effektivt sätt och då måste man som skribent eller översättare ha hela bilden klar för sig. Men ibland blir det fel.
 
Dåligt översatt UI har ofta att göra med att översättaren inte har fått något sammanhang att utgå ifrån. Ett vanligt problem är att det saknas kontext eller referensmaterial i form av bilder, och då måste översättaren gissa sig till vad som egentligen avses.

Vid översättning av UI från engelska till svenska kan verbformer orsaka problem eftersom engelskan har identiska former för imperativ (uppmaning) och infinitiv (ett verbs grundform). Det engelska ordet close skrivs likadant oavsett om det är ”stäng!” (imperativ) eller ”stänga” (infinitiv) som ska uttryckas. Om översättaren har fått en lista med lösryckta ord utan sammanhang kan meningen Tryck på X för att stäng i värsta fall dyka upp i ett senare skede.

På samma sätt kongruensböjs adjektiv i svenskan till skillnad från i engelskan. Det beskrivna substantivets genus, numerus och bestämda eller obestämda form bestämmer hur adjektivet ska skrivas: knappen är röd, fönstret är rött, knapparna är röda, en röd knapp, den röda knappen...ja, ni förstår. Hur det engelska adjektivet red ska översättas till svenska beror med andra ord alldeles på. En typisk catchphrase för översättare: "Context, please!"

Ju fler kockar, desto sämre soppa

Ett allvarligare problem kan uppstå när flera olika översättare, vid flera olika tillfällen, jobbar med att översätta samma UI – och dessutom i ett dunkelt vakuum. En översättare kanske översätter knappen Create an alert med ”Skapa en avisering” och en annan med ”Skapa en varning” [sic!]. Det blir förvirrande för användaren och förtroendet för den digitala produkten minskar. Ett exempel från Google Alerts där användaren vill skapa aviseringar om innehåll som publiceras på nätet om ChatGPT:

Skapar vi aviseringar eller varningar? Eller är det samma sak? Finns det något jag behöver oroa mig för som användare eftersom jag behöver varnas?
 
Ett annat exempel är engelsk UI-copy där flera översättare har varit inblandande i lokaliseringsprocessen och knapparna Cancel och Stop dyker upp bredvid varandra. Vilken ska användaren välja? Svettigt värre!

För att inte skapa alltför gåtfulla användargränssnitt behöver översättaren ha kontext. Om flera översättare är inblandade behöver de samarbeta. Och här blir vikten av översättningsminnen, termbaser, stilguider och referensmaterial tydlig. Du kan läsa mer om det i det här blogginlägget om CAT-verktyg. Bra microcopy som har skrivits av en vass UX-skribent förtjänar att låta bra på alla språk!