ChatGPT – en hjälpande hand?

Ulrika Borking

En utsträckt, vit robothand.

Den 30 november 2022 lanserade företaget OpenAI den textbaserade chattroboten ChatGPT (Generative Pre-trained Transformer). ChatGPT bygger på generativ AI, det vill säga artificiell intelligens som använder den textmängd den tränats på för att skapa nytt innehåll. Systemet har tränats på enorma mängder ord och meningar med hjälp av den senaste tekniken inom maskininlärning och naturlig språkbehandling (NLP).
 
ChatGPT är alltså ett exempel på hur en stor språkmodell (Large Language Model, LLM) kan användas till att utföra olika språkbaserade uppgifter. En sådan språkbaserad uppgift kan vara att översätta en text från ett språk till ett annat – innebär det slutet för oss mänskliga översättare? Nja. ChatGPT innebär förmodligen både hot och möjligheter.
 
ChatGPT har imponerat med sin förmåga att generera textsvar som i hög grad låter som de skrivits av en människa. Systemet är dock en automatisk språkmodell utan inneboende förmåga att identifiera sina egna faktafel och språkliga brister och ibland blir det ganska tokigt, vilket jag återkommer till senare.

Genom att ge ChatGPT korta instruktioner (promptar) om vad man vill ha hjälp med kan chattroboten bland annat:
 

  • skriva texter
  • översätta texter
  • redigera texter
  • söka efter information
  • sammanfatta långa texter
  • skapa dialoger
  • svara på frågor

 
Kvaliteten på de svar ChatGPT genererar avgörs också i hög grad av hur skickliga ”promptare” vi är – det vill säga hur duktiga vi är på att formulera frågor och instruktioner som artificiell intelligens kan tolka korrekt. När vi kommunicerar med ChatGPT måste vi ta höjd för att den saknar den mänskliga hjärnans förmåga att läsa mellan raderna och att använda sunt förnuft, vilket (förhoppningsvis) inte är fallet när vi kommunicerar med exempelvis en kollega.

Ett  kvinnoansikte som ser ut som en blandning av robot och människa.

 ChatGPT – hot eller möjlighet på översättningsmarknaden?

 
Om det nu är snabbare, billigare (för det mesta gratis) och enklare att vända sig till ChatGPT istället för till mänskliga aktörer på översättningsmarknaden – är marknaden hotad? På sätt och vis har vi varit med om det här förut.
 
När den neurala maskinöversättningen (Neural Machine Translation, NMT) växte fram på 2010-talet började man på allvar försöka ersätta människa med maskin (med minst sagt blandade resultat) och det fanns översättningsbyråer som dumpade priserna (med katastrofala följder). Man insåg dock ganska snart att maskinöversatt text krävde en hel del mänskligt efterarbete och i många fall blev det mer effektivt att låta en professionell översättare ta sig an originalet på en gång. I dagsläget är ChatGPT sämre på att översätta jämfört med både Google Translate och DeepL – de två mest kända AI-baserade gratisverktygen online för NMT. Men det är helt klart så att översättare, språkföretag och slutkunder står inför en ny verklighet som vi alla måste förhålla oss till.

Den mänskliga hjärnan tål att jämföras

Ett nätverk som ser ut att vara av glasbubblor i olika blå nyanser.

ChatGPT, precis som andra stora språkmodeller, består av artificiella neurala nätverk som har utvecklats för att efterlikna våra mänskliga hjärnor. I vår hjärna kommunicerar neuronerna med varandra med hjälp av synapser och motsvarigheten i det artificiella nätverket är ”parametrar”.
 
Petter Törnberg, docent i komplexa system på Chalmers tekniska högskola, förklarar att bakom processen med att systemet tar emot en inmatning och genererar en utmatning, ligger flera miljarder matematiska uträkningar. Och det kanske låter imponerande med de 175 miljarder parametrar som ChatGPT-3 hanterar, men det ska jämföras med vår mänskliga hjärna som har 600 000 miljarder synaptiska kopplingar. Den senare versionen av ChatGPT, ChatGPT-4, sägs å andra sidan ha 1 biljon parametrar – men det motsvarar fortfarande bara synapserna hos en husmus.
 
Det finns alltså flera versioner av OpenAI:s stora språkmodell: ChatGPT-3.5 som nu ingår i gratisversionen och GPT-4 som finns tillgänglig via prenumerationstjänsten ChatGPT Plus. Den senare versionen är multimodal och kan utöver text även hantera inmatningar från bilder, ljud och video och sägs enligt OpenAI vara 40 procent bättre på att ge svar som faktiskt är sanna. GPT-4 har tränats med hjälp av mänsklig feedback och är mer avancerad än sin föregångare, men skillnaden är subtil i vardagliga konversationer. Och enligt OpenAI:s egen vd Sam Altman är ChatGPT fortfarande bristfällig och har sina tydliga begränsningar.

Att ljuga så man tror sig själv

En man skriker i en vit och röd megafon.

Du kan som sagt översätta från ett språk till ett annat med hjälp av ChatGPT (förutsatt att modellen tränats på just det språkparet). Med GPT-4 kommer förmodligen även särskilda plugins (insticksprogram) för översättning att erbjudas och kanske att det höjer kvaliteten något. Men även avancerade AI-modeller som ChatGPT kan fortfarande inte skapa lika träffsäkra och naturliga översättningar som en professionell översättare kan. AI-genererade översättningar behöver dessutom faktagranskas.

En jämförelse mellan ChatGPT och översättare:
 

  • ChatGPT hallucinerar – det gör (i normalfallet) inte översättare
  • ChatGPT respekterar inte teckengränser – en viktig färdighet som översättare besitter
  • ChatGPT är inte konfidentiell – översättare följer GDPR och skriver på sekretessavtal
  • ChatGPT skriver in faktafel och får det att låta som sanningar – översättare har expertkunskaper inom sina ämnesområden
  • ChatGPT:s kunskaper sträcker sig fram till september 2021 – översättare håller sig kontinuerligt uppdaterade, även om sådant som skedde efter hösten 2021
  • ChatGPT är fördomsfull – översättare undviker att reproducera fördomar när vi kan, även om vi så klart måste hålla oss relativt neutrala och följa källtexten (originalet)

 
Att ChatGPT hallucinerar kan jämföras med när vi människor hallucinerar; att man ser något som egentligen inte finns. Man kan även beskriva det som att ChatGPT ”drar en rövare” och hittar på när den inte vet svaret på en fråga – och gör det dessutom på ett väldigt övertygande sätt. Ni vet, när man ljuger så man tror sig själv…
 
ChatGPT är dessutom ganska usel på att förhålla sig till teckengränser. Jag vet av egen erfarenhet vilken utmaning det kan vara att översätta till svenskans sammansatta och ibland väldigt långa ord och samtidigt hålla sig inom gränsen för antal tillåtna tecken.

När jag bad ChatGPT att översätta ett engelskt textstycke på 519 tecken till svenska, och med instruktionen att inte överskrida 519 tecken, spottade textroboten likväl ur sig en översättning på 608 tecken (även 520 tecken hade varit lika förkastligt). Och jag provade att prompta på både engelska och svenska, med samma resultat.
 
ChatGPT är inte konfidentiell då OpenAI använder inmatad information (frågorna vi ställer) för att förbättra sina AI-modeller. Språkmodellen är heller inte alltid korrekt och ska inte förväxlas med en faktadatabas. Och sedan är den ju dessutom fördomsfull eftersom den är tränad på ett sätt som av naturen reproducerar dominerande perspektiv – datamängden återspeglar de förutfattade meningar och värderingar som råder i samhället.

Exempel där ChatGPT faktiskt kan vara till hjälp:
 

  • Ge idéer vid transkreation (t.ex. översättning av en reklamslogan, rubrik eller titel)
  • Bollplank för kreativt skrivande (t.ex. blogginlägg och artiklar)
  • Hjälp med SEO
  • Snabbt sammanfatta ämnesområden (referat som dock ska tas med en nypa salt)

 
Vid webbplatsöversättning kan ChatGPT hjälpa översättaren med sökordsanalys och uppslag på text för sökmotorernas resultatsidor (SERP), såsom titeltaggar och metabeskrivningar. ChatGPT kan även assistera målgruppsanpassning av texter eftersom ett textstycke kan omformuleras utifrån vissa givna ramar. Generativ AI har alltså förmågan att anta en viss tonalitet och stil – så länge den har fått ändamålsenlig prompting vill säga…
 
ChatGPT kan i vissa sammanhang fungera som översättarens hjälpreda och precis som med övrig maskinöversättning kan tekniken vara behjälplig vid översättning av mindre komplexa texter. Viktigt att komma ihåg är att det inte sker med den konfidentialitet som fås med de översättningsmotorer i licensierade översättningsverktyg som professionella översättare använder (CAT-verktyg). Både ris och ros med andra ord.

 Hjälpt eller stjälpt av generativa AI-modeller?

En vit människoliknande robot tittar in i kameran.

Så, avslutningsvis, utgör ChatGPT ett hot eller en möjlighet på översättningsmarknaden? ChatGPT är en game-changer och det tror jag vi alla är överens om. Utmaningen framöver kan handla om att alla aktörer, både översättare och översättningsbyråer, behöver bli bättre på att kommunicera hur de kan göra verklig skillnad för företag och kunder. Vi behöver kunna beskriva på vilket sätt ChatGPT (och annan AI) kan användas på ett kvalitetssäkrat sätt utifrån vår profession men också på vilket sätt denna teknik faktiskt inte kan ersätta oss.
 
En annan positiv aspekt är att de översättare och kreatörer som håller sig kvar på marknaden är de som verkligen har något att erbjuda. De som ser möjligheterna och drar nytta av ny teknik, men som använder den med försiktighet och på rätt sätt. Vi behöver fortfarande den mänskliga hjärnan och våra mellanmänskliga kontakter för att kunna hantera viktiga, svåra och komplexa texter och skapa översättningar som verkligen fungerar.
 
Vi har förmodligen bara sett början på hur stora språkmodeller och generativ AI kommer att påverka oss men jag är ganska säker på att AI-revolutionen inte innebär slutet för den mänskliga översättaren, skribenten och andra textbaserade kreatörer.

Om Ulrika Borking

Ulrika är utbildad översättare med mångårig erfarenhet av översättning från engelska, danska och norska till svenska. Hon erbjuder översättning, lokalisering och transkreation av texter samt korrekturläsning och copywriting.